tisdag 30 juni 2009

3/6

Vaknade kl halv 9. Åt frukost med norsken, Jon, men blev irriterad över att jag var klar före honom och ville dra. Jag fick tala om för honom igen att jag inte vill ha sällskap i New York. Jag vill gå själv. Idag skulle jag rakas med kniv av en barberare på Astors Place. Jon ville hänga på och det kunde jag inte neka honom. Han fick fotografera händelseförloppet. Före behandlingen såg jag ut så här. Förberedelser med varma våta handdukar. Under kniven. Kan meddela att jag hade gjort det bättre själv med en engångshyvel men det var ganska häftigt. Han missade dock väldigt mycket men lyckades undvika blodvite.

Gick därefter down-town och på Canal St – Broadway (Chinatown) köpte jag tio Spidermanklockor som jag hade en beställning på. Gick sedan till J&R och köpte en skiva med Johnny Winter. Satte mig i City Hall park och lyssnade och somnade en stund.
Gick sedan till Battery Park som ligger på Manhattans sydspets. Kollade om jag kunde hitta någon billig och snygg skjorta på vägen dit men gick bet. Var inne på Century 21 bl a. Åkte sedan hemåt för att lasta ur ryggsäcken lite. Eller rättare sagt trodde jag åkte hem. Jag åkte åt fel håll och hamnade på Brooklyn igen. Fick göra en helomvändning och komma på rätt tunnelbanetåg.

Åkte tillbaka till 42:nd St för att vara nära jazzklubben Iridium. Jag skulle se Ed Palermo Big Band där på kvällen. Ivar skulle också komma dit. Jag skulle träffa honom utanför kl. 20.
Jag lyckades hitta en krog på en gata där jag kunde fly undan regnet och gå in och sätta mig i baren. Krogen hette ”Figaro” och var ett sådant ställe dit folk går ”after work”. Jag satte mig och började öla.
Det som nu följer är tankar ur ett delvis omtöcknat huvud. Jag återger det jag skrev när jag satt i baren och jag var då fri i tanken och i själen.

Jon, norrmannen, tycker jag är konstig som vill vara ensam. Idag försökte han hänga på igen och det var ju iofs bra så jag fick foton på min rakning.
Vad är det då som är så bra med att vara här och vara ensam då? Det är svårt för mig att förstå också. Följande är bra:
- Fri att göra precis som jag vill, när jag vill och hur jag vill.
- Det är alltid rörelse här. Vill man inte ha det, drar man sig undan.
- Allting finns.

Jag vet vad det är som är så fantastiskt!!!!!!! Jag lever i nuet! Det gör jag nästan aldrig annars. Jag är HÄR och NU. Bara konstaterar allting omkring mig och tänker inte framåt. Tänker absolut inte bakåt. Häftigt! Jag kom på det, men det är nog inte det hela.

Varför NYC då? Världens huvudstad? Man har sett filmer härifrån och den musiken jag alltid älskat har spelats här. Filmen ”Hair” gjorde stort intryck på mig en gång i tiden. Där handlade allting om att leva i nuet trots att ett stort tvång hängde över alltihop (inkallelse till wietnamkriget).
När kan jag leva i nuet hemma? På jobbet är jag oftast i kapellet i tanken. Likaså i lägenheten. Har svårt att koppla av en söndag i lägenheten måste jag erkänna. Kapellet drar. Vart kommer då Felix in i mitt liv i NYC? Vet inte riktigt. Jag vet att han har det bra hos mamma nu så jag väljer att inte tänka så mycket på honom.

Jag tycks ha hamnat på en krog dit folk går ”after work”. Det är jag och en massa kostymklädda män här. Jag sitter i baren. Tätt tillsammans med två av dem. Klockan är 17:57. De är nog på väg hem. Bara ingen börjar prata med mig. Jag vill inte. Jag vill bara sitta tyst och skriva och tänka.

Baseball på TV´n i baren och jag fattar ingenting.

Ölen var dyr här $ 5 istället för$ 3 i mitt kvarter.

Jag tror männen omkring mig får svårt att låta bli en kille som jag, med stort yvigt hår som sitter och skriver oavbrutet. Vi får väl se. Ingen av de andra här har ryggsäck.

Ikväll ska jag se Ed Palermo Big Band. Undrar om det är ”lill-lördag” här också.

Att leva i nuet innebär att jag bara tänker på det jag har omkring mig just nu. Jag snöar in på detaljer som vanligt förstås. Igår när Ivar och jag var ute och gick fick jag plötsligt syn på ett marijuanablad på marken. Jag vände och plockade upp det. Det var inte ens helt och hade t o m mist sin sjubladiga karaktär. Ivar kunde inte begripa hur jag kunde notera det. Vi eldade på det och fick det bekräftat att det verkligen var marijuana.

Det som är så häftigt är att se detaljerna i just New York. Den där stora staden som man hört talas om och sett på TV i stort sett varenda dag i hela sitt liv. Nu är jag här och registrerar de små företeelserna.

Nu är det fullt på puben.

Undrar om det är ett vanligt problem bland folk; att inte leva i nuet? Undrar om det är ett problem överhuvudtaget? För mig är det ett stort problem dock.

Oj, oj, oj! På väg ner till toaletten i källaren tog jag ett foto av ett diskrum som inte skulle få godkänt vid en livsmedelsinspektion i Sverige.

Ingen har tilltalat mig här än och det är ju bra.

Jag tar en femte öl här innan jag går vidare. Klockan är 19:06 och jag får suga på en till i nästan en timme.

Jag FICK en öl! ”On the house!”, sa bartendern. Det är stort! Så gör bartendern när han är nöjd med en kund. On the house… här på Figaro i New York.

Nu har det slutat att regna. Ska dricka ur denna öl, kissa och sedan gå till Iridium.
Träffade Ivar och vi gick in och fick bra platser.

Konserten var jättebra!

Tog en taxi hem och stannade vid St Markspl – Bowery och tog en nattpizza.

25 079 steg

Inga kommentarer: